tecken på att min farfar börjar bli gammal blir bara fler och fler. envis är han också, så till nått hem (där han dessutom får träffa massor med nya människor) det vill han absolut inte. Hörapparat är också helt uteslutet, även fast ha knappast hör någonting alls längre. Man måste skrika för att han överhuvudtaget ska ha en anning om vad man nyss sa. För några söndagar sedan så skulle pappa skjutsa tillbaka honom till norrköping. Han skulle säga hejdå till axel och mig. vi brukar oftas gå upp till våra rum efter maten så han trodde vi var där uppe. så han ropade mot trappan, hejdå! Men grejen var att jag satt 3 meter ifrån honom och spelade gitarr, han hörde det inte. Men idag fick jag höra nått som verkligen var ett tecken på att han började bli gammal. Jag var i köket med mamma. pappa och farfar satt i vardagsrummet. Jag tror farfar skulle skriva ett grattis kort till mig, eftersom jag har fyllt år(det var pappa som påminde honom, även fast farfar och jag fyller på samma dag...)  Så han frågade pappa hur mycket jag fyllde (helt ok, gamla brukar ju glömma sånt ibland) Men när han sen frågade vad jag hette så sved det faktisk lite, att ens egen farfar har glömt vad man heter, det är inte kul. Jag tror pappa tyckte det var lite jobbigt också.. ae inget att hacka upp sig på, men jag kan inte låta bli att sakna den yngre,friskare farfarn som jämt var så otroligt omtänksam och alltid så duktig och hjälpsam...

 

ser ni föresten hur mycket mitt hår har blekts?! sjukt. jag kom inte riktigt ihåg när bilderna togs, men den längst ner tog jag i förrgår i alla fall. dock har jag världens utväxt så nått måste jag göra innan skolan börjar, men kan inte bestämma mig vad, kanske sätter i en färg som gör att håret blir lite mer jämt ut bara.. aja får se..